Minnesanteckningar förs vid ”Höstträff” med Kustmiljöföreningarna i Torsås kommun lördagen den 3 december 2011 i Båtklubbens klubbstuga i Bergkvara.

Närvarande: Representanter för de olika Kustmiljöföreningarna, Torsås kommun, Kalmarsundskommissionen, Ölands vattenråd enligt förteckning.

 Välkomna

Kustmiljögruppens ordförande, Rune Fransén, hälsar deltagarna varmt välkomna till den återkommande ”Höstträffen” med representanter för de olika Kustmiljöföreningarna som verkar och opererar i Torsås kommun för ett bättre kustvatten utmed Kalmarsund. Höstträffen har samlat representanter från 8 Kustmiljöföreningar. Assar Johansson, egen företagare och entreprenör har blivit ett välkänt ansikte utmed kommunens kustvatten, då han är den person som har hand om vassklippningen. Särskilt hälsas de inbjudna deltagarna från Torsås kommun och Kalmarsundskommissionen välkomna som var för sig ansvarar för programpunkter på dagordningen. Antalet deltagare uppgår till sammanlagt 28 personer, vilket måste betraktas som bra med hänsyn tagen till tidpunkten på året.

Höstträffens genomgående tema är ”Hur går vi vidare för ett renare kustvatten”.

Presentation av deltagare

De olika deltagarna presenterar sig. Bland deltagarna finns Stellan Hamrin som även tidigare varit i Bergkvara och den kustvattenkonferens som ägde rum 2005. Stellan har ett tidigare förflutet såväl inom Fiskeriverket såväl som sakkunnig på Miljödepartemen- tet.

Torsås kommuns syn på hur det står till med kustvattenmiljön

Håkan Algotsson, kommunstyrelsens ordförande i Torsås kommun, vänder sig till deltagarna och framför sitt TACK för det engagemang, enastående och ideella arbete som bedrivs inom Kustmiljöföreningarna och Kustmiljögruppen. Håkan nämner även den skillnad som han och många andra upplever med omgivningarna då vass klipps.
Håkan knyter an till rubriken och framhåller att Torsås kommun är vi alla, där samtal och dialog är en förutsättning för att vi tillsammans skall kunna närma oss problem- ställningarna och kunna reda ut frågorna.

I nuläget kan enkelt konstateras att Östersjön och Kalmarsund inte mår särskilt bra efter mer än 60 års kontinuerlig tillförsel av närsalter, ett förhållande som tyvärr även fortsätter i dagsläget. Det är med andra ord en kombination av gamla försyndelser, men tyvärr även en pågående process. Detta ger upphov till döda bottnar, algblomning, dålig reproduktion av fisk, minskade bestånd av gädda, abborre, flundra och fiskdöd.  Även om det under lång tid skett en successiv försämring av vattenmiljön i Östersjön så är Håkan av den uppfattningen att i mitten av 90-talet så krackelerade havsmiljön fullständigt, fram till dess så gick det.

För att kunna vända en negativ trend och en mycket besvärlig situation så måste det till åtgärder både lokalt, regionalt, nationellt och inte minst internationellt för att kunna se möjligheterna och inte enbart svårigheterna. MOMENT blir därför inte bara ett projekt i sig utan är ett redskap för hur svårigheter kan finna sin lösning och där utbyte av kun- skaper sker även på internationell nivå. Viktigt i detta sammanhang är inte att jaga syndabockar, utan vad kan jag/vi göra för att bidra stort som smått. Vi har alla och envar ansvar för att påverka vår livsstil. Varje förändring och åtgärd som minskar belastningen på vår miljö och vårt kustvatten är ett bidrag, hur litet det än är, bara det är en åtgärd som går åt rätt håll.

Kommunen har ett ansvar för kustvattnet och vidtaga sådana åtgärder att vattenkvalitén förbättras inifrån och ut. (Se vidare avsnittet om prioriteringar i Kustvårdsplanen undertecknat Jan Andersson, Torsås kommun). Åtgärder som minskar läckaget av näringssalter kan vara att anlägga våtmarker, sätta press på de fastighetsägare som inte har godkända avlopp, även om det senare är ett mycket tungt uppdrag för kommunen.

Torsås kommun var en av de första kommunerna i Sveriges med att bilda Vattenråd, där Håkan Algotsson som kommunalråd är ordförande. Förarbetet till Vattenrådet utfördes av Kustmiljögruppen. Resurser har lagts på Grisebäcken och dess avrinningsområden som har sämst status genom åtgärder som bl.a. anläggande av våtmarker. Förbi passagen i Djursvik är förbättrad, vilket positivt påverkar den bio-logiska mångfalden, så att laxen numera leker där. Detta visar och ger provfisket som genomförts underlag för.

Avslutningsvis nämner Håkan A att algerna försvann för ca 3 år sedan utanför Djursvik för att sedan dess inte har återkommit. Håkan A ställer sig själv frågan. Vart tog de vägen? Ett gott resultat, eller vad? Anförandet avslutas med ett lån från Kustmiljö- gruppens miljö appeller ”vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar, utan lånat den av våra barn och barnbarn”.

Kommentarer till Håkan Algotsson anförande.

Rune Fransén ger en bakgrund till hur det för 20-talet år sedan såg ut i och kring Ängaskären i Bergkvara samt Gunnarstorps skärgård. Vid denna tidpunkt var Per Thornell arrendator av Campingen i Dalskär, där han körde med sin utombordsmotor för att förbättra cirkulationen och omvispningen av det lock av alger som fanns på vatten- ytan. Rune framhåller vikten av de goda ideella krafterna, men vill även lyfta fram att det även tagits goda politiska beslut i samverkan med de ideella krafterna samt att med- finansiering har skett från kommunens sida i ett del projekt. Bro istället för plåttrummor för att förbättra cirkulationen. Pengar till hästskovåtmark. Lantbrukaren Bertil Aspernäs enskilda åtgärder för att minska läckaget av närsalter.

Leif Lindberg säger nej tack till de små stegens politik. Det krävs krafttag, inget mesande. Det går inte ”att skjuta med ärtbössa” när det krävs kanoner för att komma tillrätta med problemen. Det har inte skett någon förbättring av de kustnära koncen- trationerna av fosfor (P) och kväve (N), utan snarare tvärtom. Leif berättar att bifång- sterna i hans bottengarn 2005 utgjorde ungefär 10 % av den totala fångsten. År 2010 var det ännu sämre och 2011 är det rena katastrofen.  Leif exemplifierar vidare att utanför Järnsida har det under sommaren 2011 lagts ut 500 meter garn på de allra bästa ställena för att få fisk. Resultatet blev 2 flundror. Jan Andersson vid Fiskeriverket säger ”att ute i havet, Kalmarsund, finns det ingen frisk”. Fisken söker sig till stränderna, där det fortfarande finns mat.  Alltihop är en enda oordning, där havet söker sig en ny balans, eftersom buffertarna är utslagna. Detta kräver olika åtgärder, där jordbruket måste bära och ta sitt ansvar för läckaget av närsalter ut till havet. Det är viktigt att alla bidrar med och sopar rent framför sina egna dörrar innan man skäller på länderna i Baltikum och på andra sidan Östersjön. Leif säger att, även om jag är superpessimistisk i min framställning, så krävs det balans till vad Håkan A säger.

Håkan Algotsson. Konstaterar att det är en lång väg att vandra. Verkligheten får aldrig bli så nattsvart, så att man ger upp. Även ett litet bidrag är ett bidrag.

Stan Weyns tecknar en bild på olika vägar som kan tas för att nå ett mål. Antingen gör man som i arabvärlden med revolutioner eller så väljer man ”de små stegens politik”, i rätt riktning.

Roland Blomqvist ger exempel på samt refererar till den undersökning som gjorts och som konstaterar att 1/3 av utsläppen av närsalter kommer från undermåliga VA anläggningar inom kommunen. Därför blir det extra viktigt och betydelsefullt när nu VA byggs söder Bergkvara. Även de förbättringar som gjorts vad avser Grisebäcken måste dessa åtgärder  i det långa perspektivet ge resultat.

Leif Lindberg upprepar att det är de stora insatserna som måste till. Leif ger följande exempel.
10-1=9 med dessa siffror avser Leif, att om man skitar ner med siffran 10 och insatserna mot nedskitningen är siffran 1, så är nettobelastningen på miljön fortfarande 9. På samma sätt om siffrorna är 5-1=4, så är nettobelastningen fortfarande på miljön 4, eftersom buffertarna är förbrukade. Skall det bli ett positivt resultat, där naturen kan återhämta sig måste de vidtagna åtgärderna vara större än belastningen på miljön,
5-7=-2.

Stellan Hamrin vill understryka att allt som sagts är korrekt. Detta formulerar Stellan i tesen ”att vi har större roll än vad vi själva inser”. På det sätt som vi arbetar i Torsås anser Stellan att vi ligger i täten i landet. Ett uttryck för detta var när Havsmiljö- ambassadören besökte Kustmiljökonferensen 2005 i Bergkvara. Det gäller att arbeta tillsammans nationellt och internationellt på alla nivåer och på olika sätt. Idag kan olika aktörer endast söka bidrag från EU på egen mark enligt de regler och lagar som finns. Detta betyder att insatser som i sig själv skulle vara både kostnads- och resultateffektiva inte kan komma tillstånd, då det i allmänhet krävs samarbete mellan olika aktörer. Sådant gemensamt projekt av olika aktörer i samverkan kan vara musselodlingar, våtmarker mm där insatserna gör bästa nytta. Det krävs lagändringar, därför att de ekonomiska insatserna i nuläget för den enskilde aktören blir för stora.

Stellan avslutar med att räkna upp Östersjöns huvudsakliga problem idag, som är jordbruket, stora städer, syretärande bottnar samt inget egentligt program för hur problemen skall lösas.

Christofer Johansson påpekar att vi som är här idag i Bergkvara vet i alla fall mycket om hur vi påverkar miljön både negativt och positivt. Tyvärr är inte förhållandena sådana på den östra sidan av Östersjön. Genom MOMENT – lärande om hur vi tänker här i Sverige och Bergkvara- får människorna på andra sidan Östersjön kunskap om hur deras närmiljö kan förbättras.  Christoffer avslutar med orden ”tack för ett bra arbete”.

Avstämning av prioriteringarna i Kustvårdsplanen

Jan Andersson kan inte närvara på grund av sjukdom. Stan Weyns går in och redogör för de avstämningar som Jan har upprättat i särskilt PM och som bifogas dessa minnesanteckningar.

Härutöver gör Stan följande tillägg och kommentarer. Grisebäcken har den sämsta miljöstatusen. Lantbrukarna utmed Grisebäckens avrinningsområde vill bilda en arbetsgrupp (AG) med LRF och Vattenrådet. Program saknas, men tanken är att en samordningsprocess skall startas upp. Arbetsgrupper för fisk, vandring, ekologisk mångfald. Länsstyrelsen vill inte se Grisebäcken som ett sammanhängande projekt, utan se varje del för sig, vilket måste betraktas som mindre bra.

Stan och Pernilla har projekttjänster (1.3 tjänst) i Torsås kommun som löper ut i augusti 2012. Vad händer sedan? Ingen vet för närvarande!

Tömning av båtlatrin rakt ut i havet har varit legio. Det gäller för båtfolket att helt enkelt ändra attityd. Tömningen är gratis för båtägaren. Enligt uppgift så förbereder regeringen en lag om förbud mot tömning av båtlatrin i havet.

Flerårigt projekt VA-plan för Torsås med LOVA-pengar. 50% medfinansiering av kommunen. Omfattar även de tre inlandskommunerna Vimmerby, Högsby och Nybro.

Under perioden 2009-2014 var ambitionen att det skulle ske en inventering och ett åtgärdsprogram för enskilda VA. 2/3 av arbetet är avklarat, medan 1/3 återstår. Verkställighetsprincipen enligt miljöbalken säger att det är fastighetsägaren som skall åtgärda sina utsläpp. Vid diskussionen framkommer att det är 25 fastigheter i kommunen som släpper ut sina avlopp utan någon som helst rening. Mot bakgrund av att det är en avgiftsfinansierad verksamhet som kommunen bedriver är det anmärkningsvärt att projektet inte drivs vidare och slutförs enligt ursprungliga tankar.

Håkan A anför som skäl till varför projektet avstannat – organisatoriska problem. Dessutom är tillgången på entreprenörer mycket begränsat såväl i Torsås såväl som i övriga Sverige som vill göra grävningar till enskilda VA. Det är svårt att väcka intresset hos entreprenörerna då mycket krut och kraft får läggas på upprättandet av ansöknings- handlingar. Förslag kommer om att MRC (Möre Resurs Centrum) kan vara medaktör vid upprättandet av ansöknings-handlingar för fastighetsägarna. Resultatet enligt Leif Lindberg blir att kommunen ”medbromsar” tillsammans med fastighetsägarna. Leifs slutsats blir att kommunen är skyldig att skicka ut förelägganden om åtgärd, men att det måste ges skälig tid för fastighetsägarna att vidta åtgärder.

Skyddszoner på åkermark är ingen höjdare för markägarna. Mycket litet intresse.

Utredning om kväverening är klar på vattenverket i Bergkvara, men ej läst.

Rune Fransén sammanfattar. Slutsatsen blir att vi inte för närvarande kan leva upp till Kustvårdsplanen i alla avseenden

Nuvarande Kustvårdsplan är 2:a upplagan och är antagen av KF i Torsås kommun september 2009 och avser planperioden 2009-2012.

Assar Johansson reser sig upp och riktar ett varmt TACK till alla positiva människor som han mött under vasslåtter säsongen 2011. Assar riktar sitt beröm till Torsås kommun för den bra maskinen samtidigt som han påpekar att det krävs ett kontinuerligt underhåll av densamma. Inför vasslåtter år 2012 efterfrågar Assar en turordningslista som skall utarbetas av Kustmiljögruppen och överlämnas till kommunen. Beroende på väderleksförhållanden kan det ske omfördelning av tider mellan Kustmiljöföreningarna, då vasslåtter kommer att ske. Under perioden 1 april till 15 juli får ingen vasslåtter pågå. Med hänvisning till Bruatorpsåns korta tillstånd juli-augusti kommer arbetet att påbörjas där under 2012. Assar meddelar att Truxormaskinen inklusive släp har kostat ca 750 000 kronor, ett belopp som kommunen har stått för. Assar öppnar upp för nya projekt framöver, eftersom klippningen av vass har blivit så populärt. Assar berättar även på en direkt ställd fråga, att det skett algupptagning i Södra Kärr under juli månad 2011 med hjälp av Truxormaskinen. Assar erbjuder sig att visa Truxorn.

Kustmiljögruppen får i uppdrag att undersöka hos Länsstyrelsen i Kalmar om det krävs formella tillstånd för algupptagning. Om det kommer att krävas ett sådant tillstånd av Länsstyrelsen kommer detta ombesörjas av Kustmiljögruppen.

Roland Blomqvist berättar om hur tungt det var i somras med efterarbetet av vasslåttern, då all den vass som kördes upp på land skulle tas om hand. Det krävs personella resurser och Roland vänder sig till Håkan Algotsson och undrar om kommunen kan medverka till detta. Flera representanter från Kustmiljöföreningarna håller med Roland om problemen med omhändertagandet av vass. Olika tankar framförs om hur vassen skulle kunna omhändertas. Brännas, flisas, tillverkning av pellets, då det inom kommunen finns en pelletsfabrik i Norra Tång. Stellan Hamrin påtalar det negativa i att bränna vassen, då det konsekvensmässigt innebär en ökad tillförsel av växthusgaser till atmosfären.

Britt-Marie Östman framför sitt TACK till Assar för mycket förtjänstfulla insatser.

Egon Bergman undrar hur man på bästa sätt kan åtgärda den tång som flyter omkring i hamnbassängen i Järnsida. Även tas frågan upp om den trumma som idag finns för att förbättra genomströmningen av vatten in i hamnbassängen. Sediment täpper till trumman och därigenom försämras cirkulationen.  Det är deltagarnas uppfattning att Järnsida Stugägareförening skall ta kontakt med Kustmiljögruppen för att hitta en lösning på problemet.

Avslag på ansökan till Havsmyndigheten

Stan Weyns meddelar att Kalmarkommissionen som portalorganisation fått avslag på sin stora ansökan till Havsmyndigheten på ca 40 MSEK. Ansökan omfattade 2 stora huvudprojekt, dels ett fiskevårdsprojekt på 16 MSEK samt ett projekt för åtgärder utmed åarnas avrinningsområden för 25 MSEK.
Motivet till avslaget är att ansökan uppvisade brister vad avser underlag, men även vad avser medfinansiering. Stan ger följande exempel där Torsås kommun var beredd till medfinansiering med 14 kronor per kommuninnevånare. Detta skall jämföras med Kalmar kommuns medfinansiering på 1 krona per kommuninnevånare. Den röda tråden i ansökan var dessutom luddig och oklar. Ansökan fick således stor kritik från Havsmyndigheten. Det är självklart att man inte kan tacka nej till så mycket pengar i vårt närområde. Budskapet till Havsmyndigheten borde vara ”ge oss pengarna, så att vi kan börja arbeta”. Sista ordet är dock inte sagt. Ansökan måste givetvis omarbetas och kompletteras med frågeställningarna om hur går vi vidare, en fråga som de sju kommunerna måste finna svar på. Länsstyrelsen som medaktör måste givetvis hjälpa till med servandet av underlag och utredningsmaterial. Budskapet blir att nya strategier måste fram.

För Torsås kommun innebär avslaget att 2+2 MSEK gick upp i rök, utan att belasta växthusgaserna.

Vad händer i Kalmarsundskommissionen den närmaste tiden? Vad kan vi tillgodoräkna oss i Torsås kommun?

Susanna Minnhagen, disputerad marinbiolog och sekreterare i och från Kalmarsunds- kommissionen tar oss med på en resa i bifogat PM från den plats i Torsås kommun, Ragnabo där kampen om kustmiljön startade 1997.

• Byalag och samfällighetsföreningar började gemensamt röja upp vikar och stränder.
• Detta genererade en press på politiker.
• Initiativet spred sig till grannkommunerna Mönsterås kustmiljö 2006 och Kalmarsunds kustmiljö 2008
• Olika typer av åtgärder som engagerar, såsom våtmarker, genomströmning av vatten och musselodlingar.
• Kalmarsundskommissionen 2007 med uppgift att stötta kommuner, markägare och föreningar som vill göra åtgärder. Detta kräver pengar, samordning och administration.
• Ett politiskt initiativ – ta vår det av ansvaret – BSAP som Stellan Hamrin omnämnt ovan- leder fram till nya kommissionen 2009 med politiker och tjänstemän från de 7 kustkommunerna i Kalmar län. Andra viktiga aktörer är föreningar såsom LRF sydost, Kustmiljöföreningarna, Vattenråden, Regionförbundet, Havsmiljöinstitutet och Linnéuniversitetet. Målsättning att minska belastningen på miljön.
•  Specifikation av kommunala LOVA-projekt, där Anna Carnelius är samordnare för dessa projekt.
• MOMENT – modern water management med 4.5 miljoner, vattenråd, gemensamhetslösningar för enskilda avlopp, dagvatten.
• Stora möjligheter med EU-projekt, men man måste skriva en ansökan, någon måste ligga ute med pengar, jobbig administration, medfinansiering med 25-50%. Slutsatsen blir att en kommunanställd kassör/administratör behövs.
• Hur fungerar ett LEADER-projekt? Torsås kommun tillhör ett annat LEADER- kontor än Kalmar, därför omfattas nu lagt förslag inte av Torsås kommun.
• Pengarna används till konkreta åtgärder, men även till personal
• Ex Kalmarsunds kustmiljö med anlagda våtmarker, planerade kvävefällor, musselodlingar, förbättrad genomströmning.
• Nytt LEADER-projekt. Kalmarsunds vattenråd.
• Vattenråd bakom projektet. Snärje-Törnebybäckens vattenråd, Hagby-Halltorpsåns vattenråd och Ölands vattenråd.
• Syftet med Kalmarsunds vattenråds projekt.
• Föreningar som sagt att de kan jobba ideellt i projektet.
• Vad skall föreningarna göra?
• Övriga projektaktiviteter som kan räknas som ideell arbetstid.
• Underlag ideell arbetstid.
• Kostnadsberäkning för åtgärder.
• Dagens tips. Sök LEADER-projekt.
• Kommuner kan ej söka LEADER-pengar

Ökad samverkan och dialog mellan Kustmiljöföreningarna

Karl-Gustaf Eklund informerar om att årsmötet i Kustmiljögruppen den 21 maj 2011 § 23 under övriga frågor gav styrelsen och Roland Blomqvist i uppdrag, att komma med förslag på hur arbetsgrupper (AG) skall kunna förbereda ärenden till styrelsen. Uppdraget redovisas nedan.

Roland Blomqvist ger en historisk och aktuell bild av hur det ser ut med miljön i de olika Kustmiljöföreningarna. Roland påtalar vikten av det ideella engagemanget samt att detta kommer underifrån. I de olika Kustmiljöföreningarna diskuteras frågor som Vad händer? Vad skall göras? Hur skall det gå till? Vem gör vad? När skall det göras?

Tanken med de AG (arbetsgrupper) som arbetar som resursorgan till Kustmiljögruppen blir då

Roland presenterar sitt förslag.(PM)

• Att dra nytta av varandra
• Hjälpa varandra från de olika Kustmiljöföreningarna
• Utbyte av erfarenheter
• Stärker underifrån perspektivet.

Karl-Gustaf Eklund visar var på hemsidan under linjalrubriken Om oss/Våra Kustmiljöföreningar som Kustmiljöföreningarna skall använda sig utav för att anmäla en representant från varje förening till AG (arbetsgruppen). Detta skall göras omgående.

Paneldiskussion – Kustmiljöföreningarnas aktuella frågor

Fredrik Fredriksson-Öland uttrycker sin glädje över att vi i Torsås kommun har kommit så långt i miljöarbetet. De uppmuntrande orden vänder sig till Kustmiljöföreningarnas representanter, Kustmiljögruppens styrelse och representanterna från Torsås kommun.

Roland Blomqvist berättar vad som pågår i Södra Kärr. Bidrag har erhållits för att ånyo syresätta viken mellan fastlandet och Nötholmen. Ökad syresättning ger som resultat att mängden och koncentrationerna av fosfor (P) minskar på botten. Det råder ett omvänt förhållande mellan syre och fosfor. Objektiv uppmätning och teknisk kontroll av syremättnadsgraden i vattnet har inte skett. Stort problem med alger under sommaren 2011. Bilder på detta kan ses under linjalrubriken Dokumentarkiv/Bildgalleri. Det planeras för en ny bro i Södra Kärr över till Nötholmen. Föreningen har för avsikt att utvidga projektet till ett miljöprojekt i den meningen att man öppnar upp för bättre genomströmning av vatten ut till Grämkullaviken.

Solveig Johansson ställer frågan till deltagarna om Kustmiljögruppen arbetar på ett aktivt och levande sätt gentemot Kustmiljöföreningarna samt känner Kustmiljöföreningarna delaktighet i Kustmilögruppens arbete.

Britt-Marie Östman kan bara svara för sin förening, men berättar att varje gång det kommer upp frågor om miljön i Bergkvara, så känns det naturligt och helt självklart att frågan eller frågorna remitteras, skall tas upp, till diskussion med Kustmiljögruppen.

Rune Fransén påtalar att kuststräckan utmed Järnsida är den kuststräcka i Torsås kommun som minst besväras av vass och alger. Detta förklaras av avsaknaden av grunda vikar och öar.
Vidare framhåller Rune vikten av att väcka känslan för vattenvårdsfrågor inte bara utmed kuststräckan i Torsås kommun utan även inåt kommunen. Det gäller att väcka engagemanget uppströms, bland de boende där, eftersom de inte alltid ser problemet. Rune ger som exempel på att Bruatorpsåns avrinningsområde består till inte mindre än av 80 % skog och skogsmark.
Vi som bor längs kusten och representerar kustmiljön är ju, hur vi än vänder oss slutstationen för miljöbelastningens konsekvenser. Med detta i åtanke krävs det mer nätverksbyggande i dessa frågor. Vad Kustmiljögruppen kan göra i detta nätverksbyggande är oklart i nuläget. Rune lovar att ta med sig frågan till styrelsen.

Bertil Joelsson ställer frågan om det tas vattenprover av närsalter för analys i de små vattendrag som rinner ut i Kalmarsund. Frågan motiveras av att många små utsläpp som adderas till varandra kanske är allvarligare ur miljösynpunkt än några få stora vattendrag med den belastning på kustmiljön som dessa står för.

Stan Weyns uttrycker sig med budskapet att han ”imponerats” av mängden och de höga halterna/koncentrationerna av närsalter från de små vattendragen. De prover, flexibel provtagning, som Stan har tagit är mer av eget intresse, utan krav på evidensbasering, långa serier av prover från en och samma vattendrag kopplat till kraven på åtgärdspaket.
Stan berättar vidare för deltagarna att läckaget av närsalter inte sker kontinuerligt under året. Det innebär att t.ex. 80 % av läckaget av fosfor (P) från Grisebäcken kan ske under en månad. I grunden råder det inte någon egentlig konflikt mellan små och stora vattendrags miljöbelastning vad gäller åtgärder, men det kostar mycket mer för de mindre vattendragen. Det är lättare att åtgärda större vattendrag med kvävefällor, våtmarksprojekt, kalkning som komplexbinder läckaget av närsalter.

Jean Nilsson ställer frågan till deltagarna ”vad göra med vassen”?

Rune Fransén Länsstyrelsen har i sitt samrådsförfarande (som finns på Kustmilögruppens hemsida under linjalrubriken Aktuella planer/projekt) angett att vassen inte får ligga kvar på stränderna. Samtal med Länsstyrelsen om hur ett effektivt omhändertagande skall gå till bör initieras. Bränns vassen tillsammans med ris, kan askan som är gödning spridas på åkermark. Det kan finnas fler alternativ via flisning, vilket Assar föreslår i samband med att vassen skördas, köra vassen till Cementa på Öland, göra pellets hos företaget NT-pellets i Norra Tång, rötning för framställning av biogas. Dessa frågeställningar som nämnts ovan är ett exempel på aktuella och viktiga frågor som den nybildade AG (arbetsgruppen) inom Kustmiljögruppen kan och skall ta tag i.

Stellan Hamrin påtalar på nytt det negativa med att bränna vassen, då den belastar miljön med växthusgaser.

Rune Fransén ställer en rak fråga till Håkan A och Christofer J om upplägget med Assar och vasslåtter kan pågå och fortsätta även kommande år, då det är kommunen som betalar. Håkan svarar att kommunstyrelsen inte lagt något sparbeting på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Christoffer J bekräftar vad Håkan säger, varför deltagarna och Kustmiljögruppen tar för givet att även framledes kommer kommunen att stå för ”fiolerna”. Rune framhåller även vikten av att Kustmiljöföreningarna engagerar sig i de små badplatserna med slamsugning, då bottensedimentet är betydande på de allra flesta platserna. Rune visar på de goda initiativ som tagits vid Ekkläppen, där bottensedimentet minskat genom förbättrad genomströmning och ersatts med sand från havet. Det finns aggregat till Truxorn som skulle kunna anskaffas för detta ändamål. Prislappen 65 000 kronor nämndes.

Stellan Hamrin vill att vi tar med oss följande scenario i vårt arbete med kustmiljön ”tänk på att nu stiger havsnivån för närvarande med 10-15 mm per år för att under den senare delen av 2000-talet uppgå till 25-35 mm per år.

Rune Fransén vänder sig nu till alla deltagarna och tackar för visat intresse.

Härefter följer enskild överläggning med representanterna för Ölands vattenråd.

Vid pennan

Karl-Gustaf Eklund                                                       Justeras:

                                                                                       Rune Fransén

Deltagare i bokstavsordning

Håkan Algotsson, Torsås kommun, hakan.algotsson@torsas.se
Egon Bergman, Järnsida Stugägareförening,eg.bergman@telia.com
Kristin Bertilius, Ölands vattenråd, kristin.bertilius@borgholm.se
Johan Blomqvist, Webb&Form, johan@webbochbform.se
Karl-Gustaf  Eklund, Kustmiljögruppen, kage.eklund.kvistofta@hotmail.com
Fredrik Fredriksson, Ölands vattenråd, fredde.fredriksson@hotmail.com
Rune Fransén, Kustmiljögruppen, rune.fransén@telia.com
Gunnel Göstasson, Gunnarstorps Miljöförening, timjan12@telia.com
Bo Hagström, Ölands vattenråd,
Stellan Hamrin, stellan.hamrin@stockholm.se
Jan Hellman, Kustmiljögruppen
Solbrith Hellman, Kustmiljögruppen, solbrith.hellman@telia.com
Bertil Joelsson, Skeppevik, BBJ.Skeppe@telia.com
Assar Johansson, Han som kommer, gunvor_johansson@spray.se
Christofer Johansson,Torsås kommun, christofer.johansson@skola.torsas.se
Solveig Johansson, Kustmiljögruppen, solveig.lilian.johansson@telia.com
MayBritt Landin, Ölands vattenråd, forskflickan@yahoo.se
Ove Lindh, Bergkvara Samhällsförening, oveva.lindh@telia.com
Leif Lindberg, Bergkvara Hembygdsgille, Smedgrand@telia.com
Jan Mannelqvist, Skeppevik, truck.trade@telia.com
Susanna Minnhagen, Kalmarsundskommissionen, susanna.minnhagen@kalmar.se
Jean Nilsson, Södra Ragnabo, jaen.nilsson@Gmail.com
Kerstin Nilsson, Södra Ragnabo, kerstinnilsson164@hotmail.com
Pia Prestel, Kustmiljögruppen,  pia.prestel@hotmail.com
Tomas Svensson, Gunnarstorp, tomas.@tmeelektronik.se
Göran Wahlström, Djursviks Samhällsförening, gowa@telia.com
Stan Weyns, Torsås kommun, MOMENT, stan.weyns@torsas.se
Britt-Marie Östman, Vision Bergkvara, bmo@torsas.mail.telia.com

Höstträffen 3 december 2011, foto Johan Blomqvist